En sko med runor (!) och andra medeltida fynd från Stora torget
På Stora torget i Uppsala har vi under veckorna som gått hunnit samla in flera fynd ur de medeltida kulturlagren. Tack vare fynden börjar nu bilden av arkeologin och därmed även platsen vi undersöker att klarna.
Som vi tidigare berättat om i bland annat lokalmedia och våra sociala medier är de kulturlager som undersökts väldigt välbevarade. De innehåller många fynd av organiskt material, det vill säga fynd av ben, läder och trä. Andra fynd, som föremål av keramik och glas, låter oss närmare datera både kulturlager och enskilda konstruktioner. Tillsammans visar fynden både på vilka hantverk som bedrivits i närområdet och ger inblickar i vardagslivet på de gårdar som legat här före och under Stora torget.
Bild 1: Så här glada kan vi arkeologer bli av de goda bevaringsförhållandena på Stora torget i Uppsala. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet.
Ett av våra mest spektakulära fynd gjordes tidigare denna vecka. Det är en medeltida sko med inskurna runor! Fyndet är ett så kallat ovanläder, det vill säga överdelen av en sko, till en typ av sko som kallas för sidsnörsko. Skon påträffades i ett lager med avfall som daterats till perioden mellan 1200–1400. Läderstycket har två inskurna runor.
Vår runkunniga kollega Robin Lucas identifierade runorna vid fyndtvätt. Runor i läder är mycket ovanligt och vi känner bara till ett par fyndplatser i Sverige sedan tidigare, säger Magnus Källström som är runolog på Riksantikvarieämbetet. Den första runan är en þ-runa och betecknar ett ljud som inte finns i modern svenska, men som ungefär motsvarar det läspande th-ljudet i engelskans this eller that. Den andra runan är antagligen en slarvigt skuren r-runa. Möjligen utgör runorna början på ett personnamn, till exempel Thronda eller Throtte. Kanske märktes skorna för att ägaren skulle hitta och känna igen sina skor bland andras? En annan möjlig tolkning är att det andra tecknet inte är en runa alls, utan snarare en latinsk bokstav, ett så kallat minuskult k. Tecknen skulle alltså utläsas þk, och kan utgöra ett förkortat namn, exempelvis Thorkel.
Bild 2: En del av en medeltida sko med två skurna runor. Pilen markerar runornas placering. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet.
Bild 3: Detaljbild av runorna som möjligen utgör början på ett medeltida personnamn. Foto: Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Bild 4: En snarlik och rekonstruerad medeltida sko ur Upplandsmuseets samlingar. Skon påträffades vid en arkeologisk undersökning 1934 i kvarteret Näktergalen på Stora torgets södra sida. Foto: Anja Szyszkiewicz, Upplandsmuseet. Tillgängligt på digitalt museum Upplandsmuseet https://digitaltmuseum.se/021025974935/sko.
På grund av att kulturlagren fått ligga relativt ostörda, fuktiga och inte exponerats för varken syre eller torka så finns det en mängd välbevarat trä under torget. Förutom byggnadsdelar, kvistar, bark och huggspån från timring så finns även flera välbevarade träföremål i lagren. Här nedan ser du delar av svarvade träskålar och laggstavar till laggskålar, en del av den vanliga och vardagliga Uppsalaservisen under medeltid. Här har dessutom någon märkt den ena skålen med ett bomärke i botten så att det skulle vara tydligt vem den tillhörde eller var den hörde hemma.
Bild 5: Svarvade träskålar och stavar till mindre laggkärl hörde till bordsserviserna i många Uppsalagårdar under medeltid. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet.
Under förra veckan undersökte vi också en liten del av ett trägolv i ett hus på Stora torgets norra sida. Även om det bara blev ett litet kikhål, där en ny brunn skulle ned, så hittade vi flera finfina fynd av både keramik och glas. Förutom att fynden ger oss en bra fingervisning om att huset är från perioden mellan 1350–1440, så berättar de också att det rört sig om en relativt välbeställd Uppsalagård. Fynden visar att man hade tillgång till ”moderna” matlagningskärl i yngre rödgods och finare dryckeskrus av importerat stengods, men också en glasbägare med vacker dekor av blå glastrådar. Glasbägaren är en så kallad Fadenrippenbecher. Tjusigt värre! Åtminstone stengodset och glasbägaren har färdats långt längs de europeiska handelsvägarna innan de kom till Uppsala. Tänk vad de måste ha ”sett” på vägen!
Bild 6: Del av kokkärl i yngre rödgods (överst), en glasskärva från en dryckesbägare med blå glastrådsdekor från Böhmen (mitten) och en skärva från ett dryckeskrus eller dryckesskål från Siegburg i södra Tyskland (nederst). Tillsammans ger föremålen inblick i ett mer välbeställt Uppsalahem under senare delen av 1300-talet till första delen av 1400-talet. Foto: Adam Hultberg, Upplandsmuseet.
Mer föremål kommer säkert att dyka upp både i schakten och på bloggen. Är du redan nu sugen på mer infomation om föremål från Uppsalas medeltid kan du läsa om detta i en ny avhandling från Uppsala universitet: "Den medeltida stadens dynamik - urbanitet, sociala praktiker och materiell kultur i Uppsala 1100-1550." Klicka på länken: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1582386&dswid=-3724.