Några påskhälsningar per post!

6 april 2023
Några påskhälsningar per post!
Bild: Påskkort med harar som kikar upp ur ett ägg/Upplandsmuseets arkiv.

Här kommer hälsningar via påskkort med små korta berättelser, en för varje dag i påskhelgen. Det är motiven som fått stå för inspirationen till den tillhörande texten. Kanske drar du ut på det lite och läser ett ”påskkort” per dag i eller så läser du alla ”påskkorten” på en gång. Glad påsk!


Det var för drygt 100 år sedan som vi här i Sverige började skicka påskkort per post, en tradition som innan dess startat i Tyskland. Påskhälsningarna på små kort började uppträda ungefär vid samma tidpunkt som det blev populärt med julkort och vykort. De tidigaste hälsningarna i vykortsform skedde redan på 1870-talet, då som brevkort utan bild. På de äldsta vykorten fanns motivet vanligtvis bara på en del av framsidan och så skrevs hälsningen på en tom yta intill. Det förändrades i och med att postverket från 1905 tillät att adress och hälsning fick rymmas på samma sida, vilket gjorde att motivet kunde fylla upp den andra sidan. Efter olika turer med både form, utseende och pris, så slår vykorten så småningom igenom runt sekelskiftet 1900. Kanske för att det mottogs som ett bra och nytt sätt att kommunicera på ett snabbt och enkelt sätt. Tidigt 1900-tal skickades cirka 37 miljoner vykort av olika slag.

Åter till påskkorten, som till en början kom från Tyskland. Ett vanligt motiv på påskkorten var påskharen. Då påskkorten så småningom började tillverkas i Sverige så ändrades motiven. Påskharen ersattes bland annat av ägg, kycklingar, hönor och färgrika tuppar i större utsträckning tillsammans med en text med en önskan om en glad påsk. Trots att påsken är en kristen högtid har de religiösa motiven fått träda tillbaka för mer profana bilder. I våra samlingar har vi ett antal påsk-, jul-, nyårs- och vykort som kommit till oss på olika sätt, använda och oanvända.

 

Untitled-7.jpg

Bild: Här är vi visst på väg till Blåkulla. Påskkort ur Upplandsmuseets arkiv. Notera smörjhornet!

Skärtorsdag

Traditionen med utklädda små söta påskkärringar och påskgubbar är idag en oskyldig rest av påsktidens vidskepelser, en koppling till gammal folktro och kampen mellan det onda och det goda. Faror ansågs hota allt man hade – hus, hem, människor och djur. Därför var det viktigt att skydda sig. Skärtorsdagen ansågs vara den farligaste dagen av dem alla. Vilken oro!

Det berättas att på skärtorsdagsnatten flög häxorna till Blåkulla på smorda kvastar för att träffa djävulen. Färdmedlet kunde till exempel vara en sopkvast, en ko eller i värsta fall en mansperson i grannskapet. Drivmedlet var en smörja som förvarades i ett horn. På påskkortet här ovan finns just ett sådant smörjhorn fäst i bältet. För att skydda folk och fä mot det onda som kunde inträffa, ställdes bland annat ”åkdonen” såsom kvastar och andra redskap undan, helt enkelt för att häxorna inte skulle kunna flyga på redskapen. Det ritades kors på fähusdörrarna för att skydda djuren och stål lades innanför dörren eller under tröskeln. Man var rädd att djuren skulle komma att användas som riddjur till flygturen eller att de skulle tjuvmjölkas.

 

På promenad.jpg

Bild: En stilla promenad i påsk kanske? Påskkort ur Upplandsmuseets arkiv.

Långfredag

Långfredagen, den stora sorgens dag, har långt in i vår tid präglats av stillhet och tystnad med minnet av Kristi lidande och död i åtanke, vilket verkligen avspeglade sig i samhället. Inga onödiga sysslor fick utföras. Maten beskrivs i äldre skildringar som enkel med extra salt, och vatten till maten var det inte tal om. Barnen fick inte leka och stämningen var tung. Det är inte så länge sedan som till exempel affärer, restauranger och biografer hölls stängda under långfredagen. En stilla dag helt enkelt. Fram till 1969 gällde förbudet mot anordnande av offentliga nöjestillställningar på långfredagen.

För många är långfredag en röd dag men inte alls förknippad med sorg och stillhet och den långtråkiga dag som tidigare generationer minns den. Vi ska dock inte i sammanhanget glömma att dagen för många beroende på tro, fortfarande är en dag i lugnt gemak och sorg.

 

Måla ägg.jpg
Bild: Ska vi ta och måla lite ägg?  Skannat påskkort ur Upplandsmuseets arkiv.

Påskafton

Att på olika sätt måla och ge bort hönsägg var tidigare en fin gåva till släkt, vänner och bekanta. Äggen färgades när de kokades med växter av olika slag, en metod som flera av oss använder än idag. Prova till exempel att färga med lökskal! Löv och snören, ibland med ristad dekor, ger fina mönster på äggen. Vid förra sekelskiftet blev det allt vanligare med speciella äggfärger. Att färga och måla ägg är vi nog fortfarande många som gör, men kanske är det mer ovanligt ge bort de målade äggen i present. Den vanligaste gåvan är numer ett godisfyllt pappersägg. Pappersäggen, ja de fanns redan i slutet av 1800-talet, under en tid som också tittäggen av kristyr var vanliga.

 

Påskliljor.jpg

Bild. Med en bukett narcisser! Skannat påskkort ur Upplandsmuseets arkiv.

Påskdagen

Påskliljor hör för många påsken till, eller hur? Påskliljan och pingstliljan odlades i Danmark redan på 1500-talet. Det kan vara så att det är ungefär vid samma tid som den kommer till Sveriges södra delar. Många av de tidiga påskliljorna har spridit sig i naturen och den första fynduppgiften gällande förvildade påskliljor finns från Mycklanäs i Småland och publicerades av Linné 1768. Det svenska namnet påsklilja kommer sig av att den har sin blomningstid här ungefär under samma tid som påsken infaller. Påskliljor tillhör släktet Narcissus. Narcissen är en av de lökväxter som tidigast användes som prydnadsblomma. Den grekiska filosofen och naturforskaren Theofrastos (ca 370-ca 285 f.Kr.) omtalar att grekerna odlade narcisser. I Pompeji förekommer påsk- och pingstliljor på väggmålningar.

Förädlingen av narcisser startade vid 1800-talets mitt, främst i England och idag finns det cirka 26 000 registrerade sorter av narcisser vid Royal Horticultural Society (RHS) i London.

Mer om Narcissen finns bland annat att läsa på Sveriges lantbruksuniversitets hemsida

 

Skål och båt.jpg

Bild: Kycklingar på upptåg! Skannade påskkort ur Upplandsmuseets arkiv.

Annandag påsk

Här andas vi våren på ingång. Snödroppar, ägg, lyckobringande klöver och skålande kycklingar. I skapandet är allt möjligt. Inledningsvis i texten berättade vi lite om påskkortens historik och motiv, att kortens motiv förändrades efter det att de började tillverkas i Sverige. När korten började målas och tryckas i Sverige så blev till exempel ägg, kycklingar, höns och tuppar vanliga inslag på korten. Korten är ofta både lek- och fantasifulla. Så, i den fantastiska och fantasifulla värld som kan uppstå då penna och pensel möter papper så är det inte alls särskilt konstigt att två kycklingar står på ett varsitt ägg och skålar, kanske skålar dom för vårens ankomst. Likaså är det då inte särskilt besynnerligt att kycklingar guppar i böljan i en träsko dekorerad med rosor och med seglet hissat.

 

Glad påsk!

 

Hoppas du har haft en trevlig läsning. Vill du läsa mer om traditioner kring påsk så kan du till exempel gå in på ett tidigare inlägg här på Samlingsbloggen

 

Författare: Kerstin Åberg