Glad påsk – berättelser genom några påskkort!
Påsken är en stor kristen högtid och precis som med många andra kyrkliga högtider har också andra inslag än de kyrkliga kommit till. Det innefattar bland annat vad vi äter, hur vi dekorerar, vad vi ger, vilket också varierat och fortsätter att göra så. Ett inslag som förknippas med påsken har varit och är fortfarande för flera att skicka påskhälsningar med påskkort. Sedvänjan har dock avtagit på senare år och de fysiska påskkorten har minskat rejält i mängd i brevlådorna jämfört med förra sekelskiftet.
Det uppslag som visas högst upp på denna sida är en del av albumet här ovan, ett brevkortsalbum. Albumet har pärmar av grönt papper och rygg av textilväv. På framsidan av pärmen finns riksvapnet och texten "BREFKORTSALBUM" tryckta i guld. Här finns också tre fotografier och slingrande rosor i guldgult och svart som en inramning av det hela. Fotografierna visar kungligheter och ett herresäte. Albumet innehåller jul-, nyårs-, påsk- och namnsdagskort.
Brevkortsalbumet har tillhört givaren Harry Karlssons mor Selma Karlsson, född Eriksson år 1881. Selma Karlssons far var lantarbetare vid Brottby gård, Karby, Össeby-Garns socken, Uppland och Selma hade anställning hos en familj i Duvnäs. Sonen Harry har berättat att Selma fick resa med familjen, bland annat till Gotland, men också till andra platser i Sverige. Hennes man och svärfar arrenderade en gård i Väsby, Össeby-Garns socken. Familjen flyttade så småningom till Sigtuna där sonen växte upp. Enligt honom så skickade familjen mycket vykort då. "De sa att de skickade så mycket vykort att posthuset i Stockholm byggdes för de pengarna".
Påskkortet ovan ingår i våra samlingar och är målat av Sigrid Sundius-Dahlström (1881 -1961). Sigrid var teckningslärare och konstnär.
Traditionen att skicka påskkort med post har funnits sedan förra sekelskiftet och kom, precis som flera andra traditioner, till Sverige från Tyskland. Det är ungefär vid samma tidpunkt som också julkort och vykort blev populära. Vykortet infördes redan på 1870-talet, men då som brevkort utan bild. På de äldsta vykorten upptog motivet vanligtvis bara en del av framsidan, intill skulle meddelandet skrivas. Från 1905 tillät dock postverket att adress och hälsning fick rymmas på samma sida, vilket gjorde att motivet kunde fylla upp den andra sidan. Efter olika turer med både form, utseende och pris, så slår vykorten så småningom igenom runt sekelskiftet 1900. Kanske för att det mottogs som ett bra och nytt sätt att kommunicera på ett snabbt och enkelt sätt. Tidigt 1900-tal skickades cirka 37 miljoner vykort av olika slag.
Åter till påskkorten, som under denna tid främst tillverkades i Tyskland. Ett inte helt ovanligt motiv på påskkorten var påskharen. Så småningom började korten tillverkas i Sverige och då ändrades motiven. I stället för påskharen så blev motiv med ägg, kycklingar, hönor och färgrika tuppar vanliga tillsammans med en önskan om en glad påsk. Trots att påsken är en kristen högtid har de religiösa motiven fått träda tillbaka för mera profana bilder. I våra samlingar har vi ett antal påsk-, jul- , nyårs- och vykort som kommit till oss på olika sätt, främst tillsammans med andra föremål eller bilder och många gånger för flera decennier sedan.
Färgglatt påskkort med ägg, kycklingar, höns, och en tupp och videkvist. Kortet är signerat W i en fisk.
Påskkort med höns, kycklingar och en tupp. Kortet är signerat Fred.
Påskkort ur våra samlingar signerat Margit Broberg (1900-1996), en konstnär som vi tyvärr inte vet så mycket om. Datering tidigt 1900-tal.
Det är mycket gult på påsken och den gula färgen tycks ha uppstått i den folkliga traditionen. Kanske kan det gula förknippas med soluppgången. Många trodde att solen vid uppgången på påskdagens morgon dansade av glädje, vilket gjorde att färgen gul, som solen, förknippades med påsken. Men, det kan också vara så att färgen gul kommer från ägget som symbol för uppståndelse och nytt liv.
Kortet ovan visar ett barn klädd i gul klänning hållandes en famn full av färgglada ägg. Påskkortet är signerat Aina Stenberg (1885 – 1975). Aina Gerda Lucia Masolle (född Stenberg) var en svensk målare och tecknare. Aina illustrerade en mängd sagoböcker och producerade tusentals motiv till julkort samt påsk- och nyårskort. Hon ritade den första svenska adventskalendern ”Barnens Adventskalender” som gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund med syfte att samla pengar till flickscoutrörelsen. Aina fortsatte att årligen detta arbete fram till 1964.
Att ge bort målade hönsägg var tidigare en fin gåva till påsk. Äggen färgades med växter av olika slag. Att färga äggen är en tradition som på många håll bevarats och som också kommit tillbaka igen på flera håll. Det kunde också vara så att tjänstefolket fick ägg av husmor, att församlingsborna gav prästen och klockaren ägg som presenter.
Påskkort med kvinna som sitter och målar ägg. Kortet ingår i våra samlingar och är signerat Kristina, vi vet dock inte vad Kristina heter i efternamn.
Att ge bort målade ägg kanske inte är så vanligt idag, däremot är det desto vanligare att ge bort fyllda pappersägg. Påskharen som kommer med ägg, ja det är en tysk tradition som kom till Sverige under slutet av 1800-talet. Att fira med godis på påsken börjar vi med efter andra världskriget. Godismängden ökade i omfattning i och med lösgodisets genomslag under 1980-talet.
Den omfattande äggätningen vid påsk kan förklaras på flera sätt. Före reformationen var ägg bannlyst under fastan och därför blev det så att det åts desto mer efter den, dvs. vid påsk. Det var dock en till faktor som spelade roll, nämligen att hönorna började värpa mer på våren och det blev således en större tillgång på ägg.
Men ägget är också en symbol för liv och pånyttfödelse och har också inom folkkulturen haft en betydelse med en koppling till fruktbarhet och skördelycka.
Påskkortet ovan ingår i våra samlingar och är målat av Sigrid Sundius-Dahlström (1881 -1961).
Kanske tillhör du en av dom som tycker om att få och/eller ge bort påskliljor till påsken? Påskliljan (och pingstliljan) odlades i Danmark redan på 1500-talet. Det är möjligen också̊ under samma tid som den kommer till Sveriges södra delar. Många av de tidigt införda påskliljorna har spridit sig i naturen och den första fynduppgiften som rör förvildade påskliljor är enligt uppgift från Mycklanäs i Småland och publicerades av Linné 1768.
Påskkort signerat I. Uddén, vilket står för Ingeborg Uddén (1877 - 1960). Ingeborg gjorde framför allt bokomslag och bokillustrationer.
Pojke med en bukett narcisser sitter på ett dekorerat ägg. Kortet är signerat Fred.
Påskliljor tillhör släktet Narcissus. Namnet Narciss förklaras oftast med kopplingen till den grekiska mytologin och berättelsen om Narkissos. Det grekiska ordet narkissos är en ombildning av ordet narke (bedövning). Det svenska namnet påsklilja kommer sig av att den har sin blomningstid här ungefär under samma tid som påsken infaller. Narcissen är en av de lökväxter som tidigast användes som prydnadsblomma. Den grekiska filosofen och naturforskaren Theofrastos (ca 370–ca 285 f.Kr.) omtalar att grekerna odlade narcisser. Påsk- och pingstliljor förekommer på väggmålningar i Pompeji. Förädlingen av narcisser startade vid 1800-talets mitt, främst i England och idag finns det cirka 26 000 registrerade sorter av narcisser vid Royal Horticultural Society (RHS) i London.
