John Alinder tar klivet ut i världen!
Vi avslutade förra bloggen med sommarfeeling, hängmatta och med en enorm tacksamhet över det faktum att ni är många som uppskattar vår blogg! Vi som skriver på Samlingsbloggen är nu tillbaka igen efter semestrarna och det är med stor glädje och inte så lite stolthet vi kan berätta att det under sommaren skett flera positiva saker då det gäller en av våra mest uppskattade och efterfrågade bildsamlingar – fotografen John Alinders bilder.
Uppland har ytterst få, mer betydande bygdefotografer, fotografer verksamma på landsbygden, i allmänhet självlärda och i stället för att fotografera i ateljé reste de runt och skildrade både människor och skeenden. John Alinder är en av dem. Han levde åren 1878 - 1957. Han var bondson och levde hela sitt liv på föräldragården i byn Sävasta i Altuna socken.
Som ende son förväntades det att han skulle överta föräldragården, men John Alinder ville inte bli bonde. Att tacka nej till att ta över och driva släktgården var ingen liten sak vid den här tiden. John Alinder visade mod nog att sätta sig över detta för att i stället ägna sig åt fotograferande. Utöver detta drev han också en lanthandel från hemmet och under en period även en lönnbar, han var innehavare av den svenska agenturen för det brittiska skiv- och grammofonmärket His Masters Voice och samarbetade med den legendariske dragspelaren Calle Jularbo.
Grammofonkonsert på gården hos Alinders i Sävasta, Altuna socken, Uppland 1922. På bordet en grammofon av märket His Masters Voice. Foto: John Alinder.
Karl Karlsson Jularbo, Carl Gylling, Fritz Lundblad och Erik Gylling med dragspel, Uppland. Foto: John Alinder.
Alinder var helt självlärd som fotograf. Det är osäkert vid vilken tidpunkt han började fotografera, men omkring 1910 tycks verksamheten ha tagit fart på allvar. Upplandsmuseet har 8 421 glasplåtar efter honom, de flesta från 1910- och 1920-talen, enstaka från 1930-talet. Han arbetade framför allt i Altuna socken, men även i socknarna runt omkring, Simtuna, Frösthult, Torstuna, Österunda och Härnevi. Fotograferandet gjordes under enkla former. Han hade ett litet mörkrum i hemmet, medan kopieringen gjordes utomhus. Alinder använde sig aldrig av kulisser eller annan dekor. Han använde en kamera med storformatsnegativ. Efter exponering och framkallning av glasnegativen placerade han dem i direkt kontakt med ett speciellt fotopapper i en ram under glas och utsatte dem för solljus. Efter fixering, sköljning och torkning var bilderna färdiga.
"Mobergs barn Fjärdhundra", Simtuna socken, Uppland 1918. Foto: John Alinder.
Alinder skildrade vardagsmiljö och fest, arbete och vila, byggnader och kulturlandskap, alltid med människan i fokus. Han skildrade människor i sin omgivning. Hans porträtt har en särskild kvalité, som gör att de är värdefulla både för sina kulturhistoriska kvalitéer och som individuella porträtt. John Alinder kände de han avbildade, och de kände honom. Det skapar en unik närvaro och intimitet i bilderna och de avbildade lyser som huvudrollsinnehavare framför kameran.
Tre kvinnor med cyklar och en hund, Uppland i början av 1900-talet. Foto: John Alinder.
Att Alinders glasplåtar bevarades är tack vare Axel Ekholm. Han var kulturchef i dåvarande Fjärdhundra kommun på 1950-60-talet. Samlingen sparades i bibliotekets källare. När Upplandsmuseet, i slutet av 80-talet, fick en förfrågan rörande en av bilderna i samlingen, insåg dåvarande bildantikvarie, sedermera museets forskningschef Iréne Flygare, vilken kulturskatt det faktiskt rörde sig om. Efter att samlingen kom till museet har ett enormt arbete gjorts för att tillgängliggöra bilderna för allmänheten. Glasplåtar har rengjorts, digitaliserats och skannats och personerna på bilderna identifierats. Viss information kring personer och platser samt ibland Alinders egna titlar återfinns i hans egna registerböcker.
Järnhandlare Eugéne Enwall flankerad av sina medarbetare Erik Eriksson "Järn-Erik", Teodor Nyström och Arvid Dahl - vid järnhandeln i Fjärdhundra stationssamhälle, Uppland sannolikt år 1913. Foto: John Alinder.
2017 visades fotografier av John Alinder i Landskrona och något hände med människor. I samband med porträttutställningen TIME/LIGHT/LOVE – Swedish Photographic Portraits 1840–2017 visades ett antal av hans bilder på stor skärm i ett bildspel med musik till. Betraktare vacklade ut ur mörkret efter bildspelet, drabbade av memento mori, påminda om livets flyktighet, men också om att vi lever – nu och här. Tiden som passerat sedan Alinder fotograferade sina grannar är ur ett historiskt perspektiv blott ett ögonblick, sedan dess har mycket förändrats. Internet och globalisering har gjort världen både större och mindre, möjligtvis orsakat en förlust i förhållande till vår lokala förankring.
Efter utställningen 2017 väcktes idén att, i ett samarbetsprojekt mellan Landskrona Foto och Upplandsmuseet, producera en bok och en separatutställning med enbart Alinders fotografier. Syftet var inte enbart att presentera honom som den bygdefotograf eller skildrare av tid han förvisso är – utan också att lyfta de existentiella och konstnärliga kvaliteterna i hans gärning. Alinder är en betydelsefull fotograf inom den genre av dokumentär fotografi vars arbete blir konst när tillräcklig tid passerar, hans gärning kan mäta sig med Mike Disfarmer, August Sander eller Gertrude Käsebiers. Vi tyckte det var hög tid att världen blev uppmärksammad på det.
Den 19 juni 2021 invigdes utställningen ”John Alinder. Porträtt 1910-32” i Landskrona och boken med samma namn släpptes. Utställningen visades under sommaren på Landskrona Foto, den kommer senare i höst att visas i Uppsala på Upplandsmuseet (håll utkik på hemsidan för att få veta exakta datum). Förutsättningarna finns också att visa den på andra platser.
Boken producerades både i en svensk och i en engelsk upplaga. Den engelska upplagan ”John Alinder. Portraits 1910-32” har fått omnämnande både i the Guardian och den franska tidskriften L’oeil la photographie. Ofta känns det som om den stora världen finns någon annanstans, men den finns överallt där människor finns. Liksom John Alinder gav de människor han porträtterade utrymme, i bilden och på sätt och vis i världen, har Landskrona Foto och Upplandsmuseet önskat att på allvar ge även honom det utrymme han förtjänar, både nationellt och internationellt, och vi är på god väg!
John Alinder med kamera i trädgården, Sävasta, Altuna socken, Uppland.