Fynd från Vasatidens Uppsala under torget

Nu har det mesta av arkeologin på Stora torget i Uppsala flyttat över till ett nytt område på torgets östra sida medan de gamla schakten på torgets västra sida börjat läggas igen. Framför Åhlénshusets moderna stålfasad finns nu spår från 1500- och 1600-talets bebyggelse framme i schaktet, dvs tiden just innan torget anlades. Eftersom schakten inte blir lika djupa här som på andra sidan torget blir fynden under den närmsta tiden yngre än de fynd vi tidigare berättat om - men definitivt lika intressanta!

Fynden ger nya inblickar i en ibland både dramatisk och omvälvande period när Uppsala var i centrum för många stora händelser i Sveriges historia. Undersökningen kommer den närmsta tiden att kunna berätta mer om livet i Vasatidens och det tidigmoderna Uppsala – en tid med krig och unionsupplösning, reformation, byggandet av Uppsala slott, stadsbränder och vidare till tiden strax innan och efter att staden fick sin nya och reglerade utformning.  

En del konstruktioner av yngre datum som vi undersöker har grävts ned genom de äldre lagren. Ett exempel är en minst 250 år gammal vattenledning. I ett äldre blogginlägg (länk) har vi berättat om stadens äldsta vattensystem och vi kan nu bekräfta att besiktningen från 1785 fortfarande håller måttet med både den moderna mättekniken och funktionaliteten. Vattenröret på denna sida torget har gått från en gård som tillhört apotekaren Christian Ludvig Lokk och som byggdes omkring 1770. Hans Apotek ”Uplands vapen” bytte senare namn till ”Apotek Lejonet” och fanns kvar på platsen ända fram till dess att huset revs 1960 och att Åhlensbyggnaden uppfördes.

Bild 1. Apotek Lejonet och det så kallade Lokkska apotekshuset som det såg ut 1901. På platsen ligger idag Åhlénsbyggnaden som uppfördes 1960. Bild ur Upplandsmuseets bildsamling.

Bild 2. Det välbevarade vattenröret besiktigades senaste gången 1785. Röret har troligast lett vatten och fukt ur källarna i de stora stenhus som uppfördes runt torget under 1600- och 1700-tal ned till ån. Foto: Joakim Kjellberg, Upplandsmuseet.  

Från de äldre kulturlager som vi undersökt hitintills i detta hörn av torget finns ett stort antal fynd av keramik och föremål med dateringar från 1300-tal fram till mitten av 1600-talet.  De allra flesta föremålen hör troligen till en större och nedbrunnen byggnad från 1500-talets senare del. Möjligen förstördes byggnaden i samband med den stora stadsbrand som drabbade staden 24 April 1572- alltså nästan på dagen för 450 år sedan!

Från den yta som vi undersöker nu finns yngre skärvor från keramikfat med dekor av vitlera från 1600-talet och flera odekorerade grytor av keramik för matlagning från senmedeltid och 1500-tal. En nästan komplett men krossad gryta hittades inne i det brända 1500-tals huset. Grytan har blivit deformerad av den höga värmen. Möjligen är den tillverkad på plats i någon av stadens vid tiden framväxande keramikverkstäder men har tydligt inspirerats av samtida grytor från norra Tyskland. Något äldre keramik finns från ytan närmast den tidigare banklokalen för Nordea. Här finns skärvor från flera kannor och krus i tyskt stengods med dateringar från 1300- och 1400-tal. Här finns också flera fynd av kokkärl i så kallat yngre svartgods, dvs rundbottnade grytor som ställts i eller hängts över elden. Bland medeltida fynd från samma lager finns också flera delar till senmedeltida laggskålar i trä som använts både för mat och dryck.

Bild 3. Några av skärvorna från en gryta som krossats i en brand under sent 1500-tal och något äldre skärvor från flera olika medeltida stengodskrus. Foto Adam Hultberg, Upplandsmuseet.

Till andra föremål som ger inblickar i Uppsalas dåtida bostadsmiljö och vardagsliv finns en bland annat en kam och en spelpjäs av ben. Kammen består av flera sammanfogade delar av ben från nötdjur. Den har liksom de flesta medeltida kammar sågade ”änd-” och ”tandskivor” som hålls samman av fastnitade ”kamskenor”. Den har haft en sida med glesare och en sida med finare tänder för hår- eller skäggvård. Fynd av just den här typen av kammar är relativt vanlig i Uppsala och har tillverkats i staden från mitten av 1200-talet fram till 1500-tal. Bland andra fynd tillverkade av djurben finns även ett genomborrat fotben från en ko eller tjur. Fynd som detta har använts som ”kastben” i det medeltida spelet eller leken ”kasta kota”. Vi vet från skriftliga källor och avbildningar att det spelades i två olika versioner över stora delar av Europa, en version som liknade ”kasta gris” och en version som liknande ett slags miniatyrbowling eller kägelspel. Vårt kastben hör troligast till den senare typen där benet kastats mot andra ben för att fälla dem. Från liknande Uppsalafynd vet vi att det borrade hålet i benet ursprungligen har haft en genomslagen järnspik eller fyllts med smält metall för att öka vikten.   

Bild 4. De olika delarna till en komplett kam, en så kallad ”sammansatt dubbelkam”, och en enkelt tillverkad spelpjäs till det medeltida spelet ”kasta kota”. Foto Adam Hultberg, Upplandsmuseet.

Vi har även gjort ett mer ovanligt fynd av en yxa i samma område. Yxan hittades i anslutning till ett av de yngsta husen och strax ovan en träbrolagd gata eller gårdsplan, en så kallad kavelbro. På formen kan vi anta att yxan är från senmedeltid även om vi inte hunnit få några exakta dateringar på konstruktionen ännu. Yxan har stilistiska drag av både medeltida yxor från kontinenten och skandinaviska äldre förebilder och har troligen använts för timring. Kanske lämnades den kvar i hast eller av misstag under arbetet. Den har i vilket fall bevarats så väl att den nästan fortfarande är vass.

Fler spännande fynd, både stora och små, väntar säkerligen de kommande veckorna.......Håll utkik på Upplandsmuseets Facebooksida och Instagram.

Bilde 5. En senmedeltida yxa med en del av träskaftet fortfarande bevarat. Foto Adam Hultberg, Upplandsmuseet. Foto Adam Hultberg, Upplandsmuseet.