Murar och medeltida valv - arkeologi vid Gustavianum
Under hösten 2022 har Upplandsmuseets arkeologer påbörjat en arkeologisk undersökning vid Gustavianum i Uppsala. Undersökningen görs eftersom Statens fastighetsverk genomför en omfattande renovering, som innebär schaktarbete både utanför och inuti denna historiska byggnad.
Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade hus. Det uppfördes på 1620-talet som en ny huvudbyggnad för lärosätet, och arbetet inleddes efter en donation från Kung Gustav II Adolf, därav dess namn. Men huset byggdes inte från scratch. I stället återanvändes murar från tre äldre medeltida byggnader som fogades ihop, medan andra äldre konstruktioner revs.
I samband med att nya klimatanläggningar ska installeras behövde nya rör dras in i Gustavianum. I det djupa schakt som grävdes för detta hittade vi lämningar av två huskonstruktioner. Schaktet ligger mellan Gustavianum och Ekermanska huset (även kallat Historicum).
Bild 1. Schaktet mellan Gustavianum och Ekermanska huset där två medeltida hus och en gata har påträffats. Fotot är taget från Gustavianums gavel av Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Invid, och delvis under Gustavianums norra gavel fanns rester av en kraftig skalmur. Innanför denna fanns flera generationer av tegelgolv, som täckte en ännu äldre golvbeläggning av kullerstenar. Längre ner, under utjämningslager av tegelkross, fanns en ännu äldre golvnivå, denna gång stampad jord. På denna nivå hittade vi två medeltida silvermynt.
Bild 2. Tegelgolv i ett medeltida hus som rivits i samband med byggandet av Gustavianum på 1620-talet. Fotot är taget mot Gustavianums norra gavel av Robin Lucas, Upplandsmuseet.
Längre norrut i samma schakt hittade vi rester av en vägbeläggning, som utgjordes av kullersten. Äldre kartor visar att Rundelsgränd låg här fram till dess att Universitetsparken anlades på 1880-talet. Numera slutar Rundelsgränd vid Sankt Olofsgatan.
Intill vägbeläggningen låg en kraftig mur som utgör ytterväggen till ytterligare ett hus. När vi grävdes oss ner på dess norra sida, mot Ekermanska huset, hittade vi de övre delarna av ett kraftigt valv, troligen ingången till en källare. Tyvärr kunde vi inte gräva oss ner till botten av källaren eftersom schaktet här var smalt och djupt och då farligt att vistas i.
Bild 3. Rester av ett medeltida hus med en portal (ingång) som murats igen. Gustavianums gavel skymtar i bakgrunden. Foto Robin Lucas, Upplandsmuseet.
De nyfunna murarna har troligen utgjort delar av den så kallade Lilla Ärkebiskopsgården, som var en del av ärkebiskoparnas residens under medeltiden. Det gäller även för de som murar som inkorporerades i Gustavianum. Om borgen finns bland annat denna intressanta anekdot. År 1521, under befrielsekriget mot Danmark, erövrade Gustav Vasas trupper borgen. Enligt Peder Swarts krönika lät borgens fogde Bengt Bjugg sätta borgen i brand innan han flydde. Ett antal av hans följare murade in sig i en källare och kunde välbehållna kliva ut några dagar senare och kapitulera för ”The Swenske.” Är det vår källare måntro?
Bland fynden finns djurben, medeltida keramik, och flera mynt, bland annat en brakteat, alltså ett litet silvermynt som bara är präglat på ena sidan. Över lämningarna fanns tjocka rivningsmassor av tegelkross, kalkbruk och sten, som antagligen tillkommit när byggnaderna här revs för att ge plats för Gustavianum. I massorna påträffades ett mynt från Drottning Kristinas regeringstid (1632–1654), vilket stämmer väl in med uppförandet av Gustavianum. Tyvärr finns inga avritningar av området innan Gustavianum byggdes, så det är svårt att avgöra hur det sett ut. Undersökningarna pausas nu, men kommer att fortsätta i början av 2023, då med grävarbeten inne i Gustavianums källare. Spännande tycker vi!