Fettisdag, bullens högtidsdag!
Vad passar bättre en dag som denna än att hylla landets alla bagare och konditorer? Det gör vi med dessa bilder från tidigt 1900-tal. Bilderna föreställer personal vid Erik Nymans bageri. Bageriet grundades redan 1874, dock oklart var, men från 1880 och några år in på 1900-talet fanns bageriet på Smedsgränd 7, Uppsala och från 1905 på Kungsängsgatan 28. Bagarmästare Erik Nyman (1842-1911) tillverkade i sitt bageri spisbröd, limpor, ankarstockar, mat-, kaffe- och wienerbröd samt alla sorters småbröd. I bageriet arbetade 15-20 anställda bagare. Bageriet förvärvades 1930 av Konsumtionsföreningen Uppsala. Samtidigt bildades företaget Juvelbagerierna AB (Konsumbageriet) med Konsumtionsföreningen som ägare.
Grupporträtt - bagare vid Erik Nymans bageri, Smedsgränd 7, Uppsala 1900. Foto: Henri Osti´s Fotografiateliér/Upplandsmuseets samlingar
Bagare vid Erik Nymans bageri, Smedsgränd 7, Uppsala 1903. Foto: Henri Osti´s Fotografiateliér/Upplandsmuseets samlingar
Bagare vid Erik Nymans bageri, Uppsala 1906. Foto: Henri Osti´s Fotografiateliér/Upplandsmuseets samlingar
Semlan, gjord på vitt mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker, fick sin utformning i början av 1900-talet. Det var städernas bagare som introducerade denna bakelseliknande bulle med mandelmassa och pösig vispgrädde under locket. Den fluffiga bullen har sin förebild i hetväggen som åts i högreståndsmiljö redan under 1700-talet. I äldre kokböcker finns rätten beskriven som runda vetebullar som fylldes med en blandning av bullens inkråm och smör. Bullarna serverades varma med het mjölk, lite socker och smör.
Bild: Semla med mandelmassa, grädde under pudersockrat lock, serverad med varm mjölk. Foto: Olle Norling/Upplandsmuseets samlingar
Kring sekelskiftet 1800 började vi i Mellansverige kalla anrättningen för hetväggsbullar och nu försågs också semlan med lock. Fördjupningen fylldes med en lös massa av finstött mandel, socker, äggulor och grädde. Locket lades på och sen skulle bullarna värmas i ugnen. Bullen serverades sedan i varm mjölk, vilken kunde vara smaksatt med socker, kanel och stött bittermandel. Ordet semla har sitt ursprung i latinets ”simila” som syftar på fint vetemjöl. Idag finns semlan i många skepnader och utformning med en variation av smaker. Bullen i varm mjölk har utvecklats precis såsom traditioner gör.
I våra samlingar finns inte bara fotografier på bagare. Bagare i alla dess former dyker upp på skolplanscher, målningar och som här, i en ABC-bok.
Den lilla bagaren är hämtad från en ABC-bok från 1940-talet. Illustratör är Aina Stenberg-Masolle (1885–1975). Aina Stenberg-Masolle var en svensk målare och tecknare. Aina illustrerade en mängd sagoböcker och producerade tusentals motiv till julkort samt påsk- och nyårskort. Efter studier vid Tekniska skolan och Althins målarskola kom hon 1904 in på Konstakademin. Hon studerade även i Frankrike och i England.
Oavsett om du äter en semla idag, hur du väljer att äta den, eller om du väljer en helt annan bakelse, så önskar vi dig en fin fettisdag!